*

Hello :)

Jag har nyss druckit mitt "morgon" kaffe.. Det satt där de skulle,
 hehe hur skulle man kunna leva utan kaffe ;)
Igår låg jag hemma och kollade på Prison Break, som j
ag tyvär måste säga börjar bli lite väl långdraget nu...
Aja tänker fortsätta se på det tills slutet ändå...

Har precis suttit och läst lite bloggar nu, och det va då faan att till
och med folk i lilla lidköping ska skriva om det..
Hm det känns inte så super kul att behöva se eller höra om
de, men det är ju så jag själv valt att ha det så.
Finns väll ingen annan att skylla än mig själv.. Att jag skulle någonsin
 skulle tolerera något sånnt här trode jag aldrig om mig själv..
 Det är sjukt igentligen men jag kan inte hjälpa de för den här situationen är anorlunda.
Jag tror jag förstår att det måste va så här för att det ska
vara något alls.. Och som jag sa: Hellre att det är så här
än att det inte är något alls. Men hade någon frågat mig för
 6 månader sen så hade jag defenitivt svarat att jag skulle
spottat den i ansiktet och aldrig kommit tillbaka. Men nu är inte läget så länge..

Har jag ingen självrespekt längre? Eller är det så här det ska vara?
Jag hoppas att det inte är något utav det, utan att allt kommer lösa sig till det bästa...
Det brukar det ju göra, även om det kan ta ett tag och det kan va ett helvete under tiden.